Specialintressen

Jag läste på Asbergerforum i tråden om specialintressen och känner igen mig i de nästan maniska tillstånd som beskrivs. Det kanske är därför det är svårt att få kontakt med mig när jag sitter vid datorn eller tittar på något intressant på tv.

Det var en som ställde en bra fråga i forumet;

Vad är skillnaden mellan NT (Vanliga människors) och AS (asbergares) intressen.

Jag måste ju säga att när jag (NT) ägnar mig åt mitt astrologi intresse nästan blir fanatisk. Och när min man, också NT, diskuterar cyklar, så är han mer än fanatisk. Hur definierar psykologerna specialintresse?
Fast jag kan avbryta mig om det händer något, eller om jag blir hungrig. Är detta skillnaden? Skall det vara ovanliga intressen för att kallas specialintresse? Astro

Skillnaden kan vara det, och som en annan människa (Flia) skrev som svar på ovanstående: ”Du kan bli fanatisk NÄR du ägnar dig åt astrologi, jag är fanatisk hela tiden (även om jag lyckas dölja det utåt)”. Mina specialintressen är Hundkunskap och Webbdesign (och problemlösning däri).Pratar man med mig om ngt annat än hund och webbdesign är jag nog ganska fåordig, men snuddar man vid de ämnena så kan jag prata hur mycket som helst, ibland för mycket.

Permer skriver i samma tråd:

Många har helt enkelt för gamla kunskaper om Asperger. Specialintressen var nämligen ett kriterium för diagnos i de första formella diagnoskriterierna för Asperger (Gillberg & Gillbergs), men är det inte längre i någon av de senare formulerade kriteriesamlingarna.

I DSM-IV och ICD-10 är specialintressen bara ett av fyra exempel på hur kriteriet Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter ska vara uppfyllt. Minst ett av fyra exempel ska vara uppfylllda, och specialintressen är bara ett av dem.

Många har läst telefonkataloger (det roade jag mig med när jag var liten) och kunnat busstidtabeller (fast de inte tyckt om att åka buss).

I vardagen har jag inte SÅ många problem, mer än om jag råkar göra/säga fel någonstans tar det låååång tid innan jag vågar ”chansa” igen. Helst vill jag alltid ha rätt. Något som också går att läsa i AS tråden.

Jag är däremot expert på att såra folks känslor utan att mena det (ngt som en del folk nämner i tråden).

Och som en del på den tråden kan jag hitta någonting som jag inte tycker stämmer och googla/surfa i timmar för att bevisa att jag har rätt. Eller bara ”kolla upp en sak” kan ta flera timmar för att jag inte hittar just den informationen som jag söker. Men för mig har det inte gått flera timmar, bara det att jag är hungrig och toanödig som vittnar om det….