Första voffet på länge

Igårkväll kom första voffet på länge. Man kan ju analysera sönder sig med att försöka komma på varför det kom då och inte tidigare i veckan. Jag listar lite fakta som jag tror bidrog:

  1. Han har inte gjort något speciellt tröttande sedan i söndags
  2. Det var ett T möte, där vi kom nerifrån och den andra hunden gick framför oss från höger till vänster.
  3. Fajsty brukar få “bakspåra” där den andra hunden gått, detta fick han inte göra när han satte av. (vi skulle inte gå åt det hållet)
  4. Avståndet var, som närmst ca 1.3-2 meter.
  5. Den andra hunden stirrade tillbaks på honom.

Det var dock en blandning mellan “jag ska äta upp dig” och frustrationsskall. Inget regelrätt utfall med andra ord.

Hade han fått “bakåtspåra” en bit tror jag att vi hade kunnat undvika vofferiet.